Insändare jag skrev tidigare i höstas 2015

Ni vann! Men vad skall ni göra med vinsten?

Nu har Länsstyrelsen på Gotland fått igenom sina förslag i regeringen på ytterligare ett antal Natura 2000 områden. Detta innebär att dessa nu 142 små och stora områden (delvis hav) som har en sammanlagd yta på ungefär 210.000 hektar är inkorporerade i detta regelverk som länsstyrelsen styr. 1 hektar =  10.000 kv.m

Många turistande storstadsbor varken funderar eller har anledning att tänka på varför och genom vad landskapet ser ut som det gör utan bara njuter av det. Vi andra som lever på landsbygden vet att det knappast finns en orörd fläck av ön där så många människor levt och verkat under tusentals år. Att nu lämna skogar eller andra marker orörda innebär verkligen inte att bevara dem i nuvarande skick, det begriper både vettiga länsstyrelsetjänstemän, lantbrukare och de som är det minsta naturintresserade.

När ett område Natura 2000-klassas innebär det att man listar en mängd åtgärder som inte får utföras av markägaren eller kräver godkännande. Därutöver listas åtgärder som bör utföras för att området skall kunna behålla sina kvalitéer. Tack och lov och självklart kan ingen tvinga markägaren att utföra alla dessa ofta tidskrävande och idag mycket olönsamma åtgärder för att naturvärdena skall bibehållas.

En stor del av de landmarker som Natura 2000-klassats består av betade marker och plockhuggna* skogar. Om inte djur betar och bönder plockhugger: Hur har Länsstyrelsen tänkt att dessa skall behålla sina naturvärden? Det är stora områden som kan komma att växa igen till så småningom helt oframkomlig urskog.

I senaste omgången Natura 2000-klassning har Länsstyrelsen på eget initiativ övergått till att dessutom vilja Natura 2000-klassa hällmarker. Fler än jag tror detta skedde för att stoppa stenindustrin och inget annat. Jag vet inte hur ni resonerar kring detta men jag tror inte heller dessa är några marker som befinner sig utom utveckling. Koncentrationen av hällmarker kring Visby och Fårösund kanske säger en del. Att dessa hällmarker uppstått genom skogsbränder, svedjebruk och efter detta med alldeles för hårt skogsbruk är vad jag tror och att det är i mycket därför det inte finns något jordlager kvar på dessa marker. Om man framöver lämnar dessa hällmarker orörda kommer de på mycket lång sikt växa igen och förlora sin karaktär och speciella naturvärden.

 Vad jag tycker är det landsbygd där människor kan försörja sig på sitt jordbruk, djurhållning, skogsbruk och även stenbrytning som kan ge oss ett levande och öppen landsbygd och inte det som nu statsmakten/länsstyrelsen nu gör tala om för oss allt vi inte får göra.

Hannes Müller
Sverigedemokrat



* Att man väljer ut enstaka eller små grupper av träd för att hugga ned för sina behov.