(En * eller flera bakom betyder att det finns en kommentar efter texten.)

Som jag skrivit tidigare har jag nu gått igenom domar avkunnade på Gotlands Tingsrätt 2016. Dels har jag gått igenom grövre våldsbrott vs härkomst (kommer senare blog) och dels har jag gått igenom personer dömda för narkotikabrott avseende ålder och drog de är dömda för. Några enstaka är dömda till Narkotikabrott* men nästan alla är dömda för brottet Ringa narkotikabrott - dessa skiljer jag inte åt i statistiken

Det här är långtifrån genomfört på ett vetenskapligt sätt, det finns ett antal felkällor.** Som studie kan den ändå vara intressant avseende ålder på de dömda ochg vad gäller typ av droger de är dömda för.

Sammanlagt har jag antecknat domar på 82 personer.

Åldersfördelningen på dessa är som följer. Först födelseår sedan ungefärlig ålder.

1992-2001 c:a 15-24 år   38 st

1982-1991 c:a 25-34 år   18 st

1972-1981 c:a 35-44 år     8 st

1962-1971 c:a 45-54 år   10 st

1961-tidigare  55-äldre     8 st

Det är nog svårt att utläsa något betämt vad gäller drogbruk och åldrar ur detta. En sak står nog ganska säker: Drogproblemen är inte mindre bland ungdomar än andra grupper - kanske större och har tagit vad gäller droger nya uttryck.

Vad gäller droger har jag inordnat dem i vissa grupper så att lekmannen kan få en bild. En person kan dömas för flera droger - därför stämmer inte antalet överens med antalet dömda.

51 st personer dömdes för Cannabis/Hasch

  1 st personer dömdes för Spice

25 st personer dömdes för "klassisk" Narkotika som Amfetamin (19st)***,

Kokain (5 st)**** och Morfin (1 st).

33 st personer dömdes för missbruk eller olagligt innehav av medicin. 31 av dessa    

dömdes för olagligt bruk eller olagligt innehav av innehav av Bensodiazepiner

eller snarlika preparat.*****

Bland de personer som grips för olika brott eller bara testas för narkotikapåverkan är jag helt säker på att många har narkotikaklassade mediciner utskrivna av läkare. Dessa 33 personer som dömts är nog bara toppen av ett isberg och jag tror dessa siffror är ett av många tecken på att den stora utskrivningen av narkotikaklassade mediciner med tillvänjningseffekter är ett stort samhällsproblem.

 Eftersom jag numera har möjlighet att som regionfullmäktig att ta upp denna fråga och Region Gotland´s handhavande av den tänker jag framöver försöka göra det.

* Antalet dömda för brottet Narkotikabrott är mycket litet. Jag tror under fem. Tidigare hade Gotlandspolisen särskilda narkotikaspanare och de spanade in ett flertal narkotikaligor och fick dem dömda. Denna grupp tror jag inte fungerar längre och jag tror de allra flesta som nu döms gör det för att vanliga polismän på ön håller ögonen öppna för personer som verkar narkotikapåverkade och tar prover.

** Felkällor är att jag inte kom på detta direkt när jag gick igenom utan missade en del i början av året och en annan felkälla är att jag sannolikt missat en del domar som är inbakade i andra domar. Många som döms döms inte bara för narkotikabrott utan även andra brott. Personer som samtidigt döms för ett antal Ringa Narkotikabrott redovisar jag som en person och ett brott.

*** Många av de dömda för Amfetamin hör till de äldre i materialet men några få på 1990 talet och flera av dessa greps med större innehav.

**** Samtliga som dömdes för Kokain var födda på 1990-talet eller 2000-talet.

***** Jag har små kunskaper att uttyda alla de preparatnamn och läkemedelsnamn som används i domarna. Dels har jag googlat mig fram och dels har jag tillfrågat en person som har yrkeskunskaper i detta ämne så jag delat in rätt.

Bilden denna gång är från en tillfrusen stor damm här i Klintehamnstrakten vi gjorde utflykt till i helgen och åkte skridskor. Den konstfullt utgrävda dammen med en mängd öar upptäckte vi på Google Sattelite.

Nu har jag bläddrat igenom alla pärmar med domar avkunnade 2016 vid Gotlands Tingsrätt. Det är tusentals sidor men jag har huvudsakligen fördjupat mig i domar där längre fängelsestraff utdömts och har för övrigt sökt skapa mig en bild av kriminaliteten på ön.

När det gäller de grövre brotten har jag antecknat de dömda, deras ålder, de brott de dömts för och straff som utdömts. Genom detta kan jag få fram fakta som kan bli värdefulla om man vill bedömma om verkligen asylinvandringen har påverkjat brottsligheten på Gotland som en del påstått. Jag kommer gå igenom dessa brott i ett senare blogginlägg och där ta upp bakgrund på de dömda. (Jag kommer dock ej lägga ut namn men däremot nummer på domarna så tvivlare kan kontrollera.)

Jag har även snabbt antecknat de flesta domarna för ringa narkotikabrott, ålder och drog. Dessa domar är ofta enbart gällande ringa narkotikabrott men även inbakade i andra domar där den dömde står åtalad för en mängd brottslighet.

Tre allmänna iaktagelser:

1 Det tar ofta mycket lång tid mellan den tidpunkt brottet begås och rättegången - även i brott där unga åtalas. Jag har en känsla att denna tid har förlängts under senare år. När den misstänkte sitter häktad går denna process å andra sidan relativt snabbt.

2 Det utdöms otaliga domar angående ringa narkotikabrott - att polisen på Gotland alldeles nyligen sagt att man skall intensifiera detta arbete förvånar mig lite. Jag tycker man redan nu verkar effektva. Jag har även en känsla att det nu utdöms flera domar när det gäller andra preparat än cannabis än för några år sedan. Även att polisen försöker komma åt den mycket stora användningen av mediciner som sålts till personer som inte har dem utskrivna. Att polisen sagt att narkotikaläget försämrats, spridits till skolor och ungdomsgårdar tror jag beror på de"ensamkommande flyktingbarnen" där problemen är stora.

3 Nu i höst har en ganska stort antal "vanekriminella" dömts till undaqnröjd skyddstillsyn. De har alltså inte skött sin skyddstillsyn och får därmed fängelsestraff. Tidigare tycker jag det verkade som personer som haft skyddstillsyn lugnt kunnat droga vidare och begå ny brottslighet. Det verkar som frivården på Gotland fått en mycket välbehövlig uppryckning och det tycker jag är mycket bra.

Bild denna gång: En tallstam i en skogsdunge inne i Klintehamn. När barken är så här slät tyder det på att tallen är mycket gammal, kanske mer än 150 år.

Mitt svar till Björn Jansson som jag som förberedelse skrev ned och läste upp på fullmäktige och jag därför kan återge exakta ordalydelsen av här:

Ledamöter, ordförande och åhörare.

Först en bra sak i Björn Janssons svar som jag gärna skriver under på. Jag citerar: "värderar kvalitativ, granskande och opartisk journalistik högt och det är ett fundament i ett demokratiskt samhälle." Det är just dessa värderingar jag inte tycker Gotlands Media AB lever upp till.

 Det verkar även som Björn Jansson och jag delar syn på Region Gotlands roll för Gotlands Media AB. Utan regionens annonsering och prenrumerationer skulle företaget hamna i ett besvärligt läge ekonomiskt.

 För övrigt uppfattar jag Björn Janssons svar på min interpellation som goddagyxskaft och att han inte vill diskutera kring dessa frågor.

 Att tidningarna når färre och färre av öns hushåll verkar ha gått Björn Jansson och regionen helt förbi. Bara en minoritet av de unga hushållen för att inte tala om de med utländsk bakgrund prenrumererar på tidningarna.

 Jag tog upp tre exempel där jag inte tycker tidningarna uppfyller kraven på opartisk´journalistik. 

 För det första tog jag upp de här återkommande avsättningsdreven och de har ju de flesta här bevittnat.

 För det andra tog jag upp nyhetsrapporteringen kring asylinvandringen där jag tycker tidningarna blåser upp positiva nyheter och samtidigt undviker att publicera negativa. Jag har svårt att underbygga detta påstående med statistik till exempel men det här är en tydlig känsla jag delar med väldigt många andra gotlänningar.

 För det tredje tredje tog jag upp hur tidningarna både på nyhets- och tyckar-plats framställer oss som är kritiska moit asylpolitiken. Om man skall använda deras egen vokabulär skulle man kalla det hatpropaganda - jag kallar det att man svärtar ned. Negativa ord och benämningar som "främlingsfientlig. rasist, nazist, nättroll, högerextremist, faktaresistent" osv osv används slentrianmässigt och urskillningslöst för att beskriva oss som är kritiska. Man talar om "goda krafter" i konflikt med "onda krafter" som i religiösa predikningar eller en slags "sagan om ringen"-värld.

 Tidningarna har bidragit med mycket av det aggressiva och försämrade debattklimatet. Ett dåligt och intolerant debattklimat är ett hot mot demokratin.

Efter jag hade hållit det där asnförandet eller vad man nu skall kalla det blev det en ganska lång debatt. Socialdemokraterna verkade ha kommit överens om att försöka avfärda med tystnad och att inte gå i svaromål. Andra ville ha en debatt och det tycker jag å min sida är en trevligare inställning. Tycker för övrigt att debatten höll sig på en hyggligt trevlig nivå,  det var väl någon (Inger Harlevi M) som försökte sig på ett verkligt fulgrepp men det var jag klok nog att inte gå närmare in på. Om nu några känns som förlorare i det här så var det S.  Annars var det väl jag som var närmast att vara otrevlig men jag tycker och hoppas jag höll mig innanför gränsen för vad som är acceptabelt.

Debatten finns att lyssna på här och pågår 26.19 - 56.48): http://t.sr.se/2h4JX0s

(Det verkar som Klintehamns julbock automatiskt kommer upp som bild när inläggen på bloggen kommer på facebook så jag känner mig tvingad att illustrera med nytt. Denna gång en gammal järnvägsbro alldeles norr om Klinte där den smalspåriga järnvägen en gång i tiden gick mot Roma)

Här nedan kommer Björn Janssons skriftliga svar på min interpellation (ung fråga) som kom i tillägget till kallelsen till regionfullmäktige förra fredagen.

Bör Region Gotland och dess verksamheter i

möjligaste mån undvika annonsering i och

prenumeration i Gotlands medias produkter?

Interpellationssvar.

Ledamoten Hannes Müller har i en interpellation ställt följande fråga.

Bör Region Gotland och dess verksamheter i möjligaste mån undvika annonsering i och prenumeration i

Gotlands medias produkter?

Mitt svar är nej.

När det gäller annonsavtal så har Region Gotland valt att ha ett regionövergripande avtal

med Gotlandsmedia. Bedömningar görs och beslut fattas om vilka produkter eller kanaler

som mest effektivt når den målgrupp som man för tillfället behöver nå. Det finns genom

detta avtal inget hinder mot annonsering i andra produkter, i andra tidningar eller på andra

webbsidor än just Gotlandsmedias.

Det är också viktigt för regionen att synas och finnas i sammanhang som inger förtroende,

har hög trovärdighet och som respekterar grundläggande värderingar, följer svensk lag osv.

Region Gotland värderar kvalitativ, granskande och opartisk journalistik högt och det är ett

fundament i ett demokratiskt samhälle.

Visby 20161219

Björn Jansson

Regionstyrelsens ordförande

Jag var innan svaret kom ganska nyfiken på hur det skulle vara formulerat och vilken ingångspunkt han skulle ha. Det blev ungefär som jag gissat - goddagyxskaft. Eftersom jag visste att jag skulle vara mycket nervös för att tala på fullmäktige tänkte jag det var säkrast att skriva ned det jag tänkte säga och det tänker jag skriva av i ett senare blogginlägg nu på förmiddagen.

                                                  
                                                  
          Klintehamn 26 nov 2016

Interpellation

Till: Regionsstyrelsens ordförande

Om: Gotlands Media AB och dess produkter

Min fråga till regionstyrelsens ordförande är: Bör Region Gotland och dess verksamheter i möjligaste mån undvika annonsering i och prenumeration  av Gotlands Media´s produkter?

Skälen till att jag anser att regionen skall göra detta är i korthet följande:

1. Papperstidningarna GT och GA når genom minskade upplagor successivt allt mindre andel av hushållen på ön. Om man vill nå alla hushåll med information är GOTLAND GRATISTIDNING ett bättre och kostnadseffektivare alternativ.

2. Gotlands Media AB´s produkter GA, GT och websidan helagotland.se har fått en alltför låg kvalitet på sin nyhetsförmedling och skadar samhälls- och debattklimat genom detta. I två sammanhang tycker jag detta under senare tid blivit särskilt tydligt.

 För det första tycker jag att man tydligt frångått strävan till opartiskhet i sin nyhetsförmedling kring asylmottagande och ensamkommande flyktingbarn där man medvetet endast publicerar "goda" nyheter och undviker "dåliga" nyheter. På sista tiden har rena hets och förtalskampanjer där människor som är kritiska mot asylpolitiken utmålats som rasister och nazister. Uthängningen av en intervjuad kvinna på helagotland.se under en bild på en nazistdemonstration och ledarsidesartikeln i GT av Erik Fransson där hon utpekades men inte nämndes vid namn antagligen för att undgå åtal för ärekränkning är flagranta exempel.

 För det andra har man på kvällstidningsmanér satt i gång och underblåst drev med avsättningskrav mot olika makthavare på ön. Problemet med att regionen sålt fastigheter för billigt och inte så sällan till aktörer med politisk koppling kokade man ned till ett avsättningsdrev mot regionstyrelsens ordförande Åke Svensson. Problemet med ett flertal sexuella övergrepp mot minderåriga av flera förövare i en församling på ön kokades ned till avsättningskrav på biskopen. Gotlands Media har i genom det framkallat en kuslig och ängslig stämning bland makthavare och blivande sådana för att själva bli utsatta. Däremot har de underliggande och reella problemen inte diskuterats.

Hannes Müller

Klintehamn

Jag var ju på mitt första regionfullmäktige, det är ju ett kombinerat landstings och kommunfullmäktige och heter därför så, i måndags. Jag hade inga större förväntningar men det var intressantare än vad jag trodde innan. Man lyssnar bättre live och en hel del är vana talare och lättlyssnade.

 Det tyngsta ärendet på mötet var delårsrapporten och fastställandet av budget. Frågor där jag är inkompetent och okunnig men man måste ändå ta ställning. Både socialnämnden och sjukvården drar högre och högre kostnader och överksrider och har överskridit sin budget gång på gång. Hårt uttryckt - kostnaderna skenar och då speciellt för sjukvården. S+V+Mp vill eftersom de har ansvaret och har haft det skjuta till medel vartefter bugetarna överskrids medan allianspartierna sätter sig emot och vill ge mindre. Jag röstade på allianspartiernas motförslag.

 Med rätta ifrågasatte S-talarna de luddiga besparingsförslag allianspartierna vill genomföra i sjukvården. Som tyngsta besparing ville allianspartierna inrätta en ny ledning för sjukhuset bestående av en blandning av lekmän (politiker) och yrkesmän (läkare). Syftet med förslaget var det mer dunkelt kring att förklara. De hoppas antagligen att en sådan styrelse skall, till skillnad mot nuvarande ledning, kunna fatta de både svåra och kontroversiella beslut som behövs för att skära ned kostnaderna. De kan ha rätt men detta är egentligen ett ganska fegt handlande och de vågar inte själva framföra de nödvändiga besparingsförslagen. Ingen vill hålla i kniven.

Sedan antogs Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020. Elin Bååth Fi och jag röstade ensamma emot. Hon motiverade sin röst och vi har får man säga utan överdrift helt olika grunder för vårt nej.

På dagordningen var sedan redovisning av och beslut om partistöd. Men detta hoppades över och sköts till nästa fullmäktige. Jag hade tänkt att både göra ett inlägg och ställa ett förslag i detta men det får då kanske bli nästa möte. 

Det lades ju fram ytterligare ett dokument för antagande Regional mat- och livsmedelsstrategi för Gotland och där motiverade jag kortfattat mit nej till denna men även till Tillväxtprogrammet. Det är ju en mycket stor faktor här på ön med livsmedelsproduktion i fordbruk och förädling och i viss mycket  mindre med restaurangnäringen på sommaren.

 Det finns en ton i båda dessa program som för tankarna till femårsplaner i Sovjet. Man vill styra produktion och konsumtion med värdegrundsbegrepp som hållbarhet och gynna vissa aktörer och företag med dessa program som verktyg medan man vill missgynna andra. Allianspartierna teg om detta medan de röda började drömma om dinkelodling och ekobyar.

Citatet "Inte minst är det viktigt att en förflyttning mot ökad hållbarnhet är ett kriterium i samband med bedömning av ansökningar om företagsstöd och projekt" säger en hel del och jag tycker det är mycket farligt med sådana verktyg i händerna på tjänstemän på länsstyrelse och region. Jag försökte få fram detta i mitt korta och extremt nervösa inlägg. Nåja - det kan inte bli värre. :-)

Här i Klintehamn har vi en sida där folk kan lägga upp bilder, nya och gamla, sedan kommentera kring dessa. Den här fina julbocken på bilden som nu står vi Preem och tidigare på torget har jag så länge jag bott här glatts år och jag dristade mig till att lägga in den på sidan och fråga efter dess historia. Fick veta allt och mer därtill...

... regionfullmäktig. Jag för min del hade vid det här laget slagit undan tanken på att verka i politiska sammanhang och så kom nu de här avgångarna från Kaj Lundmark och Björn Ljung, den senare efterträder jag. Nu i höst har jag varit mest intresserad, om man nu skall tala om politik, av vad som händer här i samhället där jag bor och inrikespolitiken i Syrien.

 Trivs ganska bra med det här "En mot alla"-rollen och det får jag nog se upp med. Jag får göra mitt bästa och hoppas inte folk har stora förväntingar. Att skriva sakersom jag tycker och tänker har jag inga större problem med även om det lätt blir krångligt för folk att läsa. Gå upp i en talarstol känner jag däremot som något alldeles vedervärdigt obehagligt men jag vågade mig i alla fall på att göra det vid första sammanträdet. Undra om någon begrep vad jag ville ha fram?

 Känns också skönt att ha meddelat journalisterna att jag fortsättningsvis önskar bli kontaktad per mail om det inte är någon tidsnöd. Det ringde som sjutton från dem och de ville veta om jag skulle åta mig uppdraget. En ringde fyra gånger och tjatade och en annan mycket obehaglig uppringare från Expo ringde han med. Det där tog på humöret och därför gjorde jag så och meddelade dem detta. Jag har INTE vägrat svara på frågor som en del skrivit nu i media i samband med fullmäktigemötet, däremot har ingen kontaktat mig per mail.

 Det är ju dessutom så att jag inte vill vara något slags språkrör för SD Gotland. För att få veta vad de anser i olika politiska frågor så är det bättre att kontakta dem. De har sin vana trogen skrivit det här om mig.  https://www.facebook.com/Sverigedemokraterna-Gotland-1423533084624587/?fref=ts

Jag tycker det var onödigt hårt men det får väl stå för dem.

Ska ta mig samman imorgon och försöka sammanfatta mina intryck från första regionfullmäktigemötet.

Tänk om man kunde vara så här i en intervju som John Holm som ju som jag har varit med i FKI.

https://www.youtube.com/watch?v=bjQ5uiCjgMU

Insändare jag skrev tidigare i höstas 2015

Ni vann! Men vad skall ni göra med vinsten?

Nu har Länsstyrelsen på Gotland fått igenom sina förslag i regeringen på ytterligare ett antal Natura 2000 områden. Detta innebär att dessa nu 142 små och stora områden (delvis hav) som har en sammanlagd yta på ungefär 210.000 hektar är inkorporerade i detta regelverk som länsstyrelsen styr. 1 hektar =  10.000 kv.m

Många turistande storstadsbor varken funderar eller har anledning att tänka på varför och genom vad landskapet ser ut som det gör utan bara njuter av det. Vi andra som lever på landsbygden vet att det knappast finns en orörd fläck av ön där så många människor levt och verkat under tusentals år. Att nu lämna skogar eller andra marker orörda innebär verkligen inte att bevara dem i nuvarande skick, det begriper både vettiga länsstyrelsetjänstemän, lantbrukare och de som är det minsta naturintresserade.

När ett område Natura 2000-klassas innebär det att man listar en mängd åtgärder som inte får utföras av markägaren eller kräver godkännande. Därutöver listas åtgärder som bör utföras för att området skall kunna behålla sina kvalitéer. Tack och lov och självklart kan ingen tvinga markägaren att utföra alla dessa ofta tidskrävande och idag mycket olönsamma åtgärder för att naturvärdena skall bibehållas.

En stor del av de landmarker som Natura 2000-klassats består av betade marker och plockhuggna* skogar. Om inte djur betar och bönder plockhugger: Hur har Länsstyrelsen tänkt att dessa skall behålla sina naturvärden? Det är stora områden som kan komma att växa igen till så småningom helt oframkomlig urskog.

I senaste omgången Natura 2000-klassning har Länsstyrelsen på eget initiativ övergått till att dessutom vilja Natura 2000-klassa hällmarker. Fler än jag tror detta skedde för att stoppa stenindustrin och inget annat. Jag vet inte hur ni resonerar kring detta men jag tror inte heller dessa är några marker som befinner sig utom utveckling. Koncentrationen av hällmarker kring Visby och Fårösund kanske säger en del. Att dessa hällmarker uppstått genom skogsbränder, svedjebruk och efter detta med alldeles för hårt skogsbruk är vad jag tror och att det är i mycket därför det inte finns något jordlager kvar på dessa marker. Om man framöver lämnar dessa hällmarker orörda kommer de på mycket lång sikt växa igen och förlora sin karaktär och speciella naturvärden.

 Vad jag tycker är det landsbygd där människor kan försörja sig på sitt jordbruk, djurhållning, skogsbruk och även stenbrytning som kan ge oss ett levande och öppen landsbygd och inte det som nu statsmakten/länsstyrelsen nu gör tala om för oss allt vi inte får göra.

Hannes Müller
Sverigedemokrat



* Att man väljer ut enstaka eller små grupper av träd för att hugga ned för sina behov.